När helgen skiner

Vilken jävla helg! Äntligen lite kyla och med det så tittade solen fram. Jag tar hellre ett par minus över det här gråa blöta skiten vi haft senaste tiden. Så mycket skönare ute då.

Det är så sjukt skönt att inleda dagen med att gå på en morgonpromenad. Jag och Angelica har äntligen hittat en skön runda här i nya området som vi ska köra på helgerna och den har en massa avstick här och där så man kan variera lite. Man får mycket inspo till kommande husbygget när man ser alla andra hus. Det är verkligen allt ifrån riktigt trashiga sommarstugor till toppmoderna lyxkåkar här ute så man kan verkligen hitta lite allt möjligt att sno idéer ifrån.

I övrigt i helgen så har vi lyckats få vår bil påbackad, mannen som gjorde det stod kvar så allt löste sig bra men drygt att behöva ringa och hålla på med försäkring. Hatar att göra sånt där. Men lika bra att bara fixa det på en gång så man inte skjuter upp det som jag har en tendens att göra annars.

Träning

Helgens träning har varit riktigt bra! Körde bland annat ben igår där vi totalt mosade dom så brutalt så att jag tvivlar på att dom kommer vara igång igen innan nästa helg. Vi har redan bokat upp backintervaller till lördagsmorgonen så jag hoppas det hinner lägga sig någorlunda åtminstone. Men hur som helst, tillbaka till passet, vi började med frivändningar som uppvärmning där jag som mest kastade runt några på hundra kilo innan stången lades upp i racken och bökandet började. Vikten stegrades sakta men säkert upp till 160 kg vilket kändes förvånansvärt ”enkelt” ändå. Sedan minskade vi till 100kg på stången och körde 20, 15 och 10 reps innan vi begav oss över till hacksquaten. Där supersettade vi 8-10 tunga reps med dropset i leg extensions och när vi var klara där hade jag utan tvekan varit nöjd om jag kört själv. Men sen växte en ide om utfallssteg fram och jag kan inte köra varken färre reps eller övningar än Polle om jag kör med honom så jag var tvungen att haka på. 5×20 meter sen fanns det knappt energi att ta mig upp för trappan. Då kastar Polle fram hopprepet och säger att vi kan avsluta med det. Yupp, gotta do it!

När det kommer till grispass är man glad att man inte kör ensam. Blir ju inte riktigt samma nivå då, eller hur funkar ni?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *